För bara två veckor sedan var det val till kongressen och senaten i Colombia. Ett val som jag tycker ifrågasätter befolkningens framtidstro och demokratins reella existens i landet.
Som en del av introduktionen i arbetet var vi på besök på Svenska Ambassaden i Bogotá för att lära oss mer om Colombias historia, dess nuvarande politiska situation och hur ambassaden ser på fredsförhandlingarna och landets potential. Bilden de gav var av ett land och en befolkning med tro på en ljusare framtid, och framför allt fred. Jag tycker att den bilden grusas av valet, både processen och resultatet.
Flest platser i både senaten och kongressen fick president Santos parti "Partido de la U", men utan egen majoritet vilket gjort att han bildat en koalition av olika högerpartier för vilka han står som kandidat i presidentvalet i maj. Vilket parti som vann är däremot inte det jag ser som oroväckande gällande dessa val, utan vilka specifikt som valdes in i senaten och kongressen, och det mycket låga valdeltagandet. Efter valet har det i media presenterats listor på 131 invalda personer som antingen har samröre med illegala aktörer, eller är anhöriga till politiska personer dömda för korruption eller samröre med illegala aktörer.
Den andra punkten är rapporterna om icke fria och rättvisa val från organisationen MOE - Misión de Observación Electoral - där de presenterar ett antal avvikande processer i valet, den vanligaste hur röster köpts och sålts över större delarna av landet, men också hur registrerade röster försvunnit på vägen och brist på kunskap om hur processen ska gå till hos funktionärerna.
Den tredje punkten handlar om valdeltagandet. Det låg på 43 procent, vilket redan det är lågt, men det är inte hela historien. Tio procent av de rösterna var blankröster, fem procent ogiltiga och ytterligare fem procent helt tomma. Det innebär att i slutändan var det endast ca 30 procent av den röstberättigade befolkningen som utnyttjade sin rättighet att rösta. Då kan vi tillägga att en del av dessa var uppköpta, ibland inte för mer än kanske någon hundralapp.
Framtidstro eller inte hos befolkningen är det tyvärr inget som syns i valet. Men jag hoppas såklart att fler tar sig till urnorna när det gäller presidentposten. Eller så är det låga valdeltagandet kanske ett rättfärdigat svar på korruptionen och ett tecken på befolkningens brist på förtroende för politiken som vägen till fred och ett bättre liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar